Den här med att sy...

Inte ens katten verkar tycka det är en bra ide att jag ska sy. Han la sig väl till rätta på tyget innan jag ens hann klippa till det. När jag väl lyckats klippa ut det och börjar sy blir det skatbo efter skatbo, jag hatar undertrådstrassel så innerligt! Ska hålla mig till garn hädan efter, eller åtminstone till tyger som är lätta att sy i.

Hänga upp sig på...

Hur ska man visa sina kreationer det har jag funderat på. Eller rättare jag blir lika ställs varje gång jag ska göra det. Ta barnkläder som exempel då det är mest det jag gör, ska man köpa små fina barngalgar (vart då?) eller ska man låta de ligga platt som en pannkaka varje gång?
Nu på vintern har vi ytterligare ett problem och det är bristen på dagsljus.

Sliter mitt hår och undrar vad ni andra har för tips? (Gärna för oss som inte bor i en magisk slottsmiljö eller lätt kan ta fina naturbilder i vår icke existerande trädgård.)

Boktips!

Denna magiska bok kom på svenska -95 och landade hemma hos mig för några månader sedan. Det är mycket bra att ha en svärmor med vad som skulle kunna kallas för ett garnbibliotek! Nåväl åter till den magiska boken. Den är fruktansvärt bra och visar allt från stickning, virkning till vävning och sömnadstekniker. Mina favoritavsnitt är de med virk och stickmönster som visar olika kombinationer av tänkbara mönster det är så nedrans inspirerande att se alla varianter.

Har du någon bok du återkommer till? Något du bläddrar lite extra i när du kör fast?

God kväll! Nu djupdyker jag i garnkorgen.

Gladaste kudden i världen!

Jag fortsätter knarka mormorsrutor. Denna gång på ett ännu mer klassiskt vis då den är gjord av restgarner. Tanken är att alla 36 rutorna ska virkas ihop och bli ovansidan på en väldigt glad kudde. Kanske en virkad muschkant? Jag är lite besatt av det med...

Mumintrollen har hittat hem!

Förra helgen for vi på dop och muminfamiljen fick komma till sitt nya hem i Linköping där de verkar trivas alldeles utmärkt.De blev både neddregglade och lekta med! Jag är sammanfattningsvis mycket nöjd med mönster och resultat. Men till nästa gång ska jag virka klart ett helt mumintroll åt gången och inte lämna alla armar till slutet.




Muminfakta
- Trollen är virkade i Catania, ett mycket trevligt virkgarn. Virknål 3.5.


-Mönstret till mumin och snorkfröken kommer från Denna sida. Muminmamman och pappan har jag gjort lite ändringar på i mönstret för att få en liten storleksskillnad till de andra två. 


-Mammans väska är sydd för hand i svart lacktyg, och förklädet är handfärgat och med ett resårband runt om som lätt kan tas av och på. 


-Pappans hatt är gjord av mörkgrå vaddmal köpt på Sätesgläntan för herrans massa år sedan. (Skulle jag göra denna igen skulle jag sy in en supertsark magnet i hatt och huvud så att den sitter fast men går att ta av och på.)


-De olikfärgade ögonen kommer ifrån 6060 på Etsy som bland annat säljer amigurumiögon. Jag satsade på att hitta bruna till snorkfröken o pappan, blå till mumin och gröna till mamman, alla med samma lyster. 


-I varje mumintroll sitter två små pinglor som pinglar när de skakas, köpt på panduro.


-Stoppvadden kommer från en nyköpt kudde på IKEA. Kan rekommenderas! 


-Alla armar går att vrida på då det sitter säkerhetsögon som leder i var och en.

Armlösa troll...

Jag har fyra troll helt utan armar. Varför sparar jag alltis det tråkiga till sist? Gör du samma sak?

Organiserad "slump"?

Ruta efter ruta. Efter ett tag började jag nästan misströsta så då målade jag små rutor för att se hur den färdiga skapelsens uppbyggnad. Förstår någon annan detta pyssel-system eller är det bara jag?

Knappigt värre!

Så många val här i livet...

Timman innan jobbet

Ibland är det inte så komplicerat. Finns det lite keso kvar i byttan så skivar jag bara en avacado och häller på lite solrosfrön, salt och peppar. Det viktigaste är ändå kaffet!

Den blåa virkningen på nedre bilden ska bli en babykofta som är virkad i ett stycke. Men jag börjar fundera på om den inte är lite liten, till och med för en nyfödd. Hur små är de egentligen?
Sånt funderar jag på innan jag ska iväg till jobbet...

Jag slog till och gjorde två till!

Två små grabbar fick två små ponycorns i två stora (okrossbara) burkar. Jakten på ponycorns fortsätter...

Googla på Siccy`s magical ponycorn om du undrar vad fan jag virkat :)

I found a green ponnycorn, I put him in a jaaarrr...

Denna ponnycorn gick till Erik. Jag tänker att en man som närmar sig 30 kan hantera glasburkar utan att större olyckor sker så han fick vuxenburken.

Tofflan som inte blev som jag trodde...

Första gången man gör någonting blir det sannerligen inte perfekt. Jag hitta en instruktionsvideo på youtube som jag tänkte virka efter. Toffeln ser heeelt knassig ut. Jag har gjort rätt men med fel tjocklek på garnet. Gör om, gör rätt!

Jag har jobbat idag och känner hur energin är på nivå noll. Nu tar jag helg!

Happy granny squares!

Jag har så många småprojekt som är på G nu. Det är tävlingsstickningar, bebistofflor, mormorsrutor, halvfärdiga koftor och vantar som saknar en tumme, en ynka liten tumme...Men rutorna är förbaskat kul att virka så det är vad jag gör, virkar rutor utan mål.

Oh bunny bunny...

En första amigurumi som blev klar först nu i dagarna efter att ha legat i delar sedan innan min Parisresa, ett tag alltså. 

Den är fluffig och söt och jag är rätt nöjd. 

Kaninmönstret kommer från stjärnfall förutom den lilla svansen som jag adderade.  

I call him Mr Flyffypants!

Mormorsrutorna som blev en liten filt...

Helgen spenderades i Linköping, min gamla hemstad, och i Tranås min killes hemstad. Vi umgicks med Olles bror och hans tjej som precis fått barn nummer två (han är minst lika förtjusande som ettan). Den minsta fick en liten virkad mormorsrutefilt av mig som efter utvärdering på promenaden tycks ha fått godkänt!
Helgen slutade hos svärmor och en orgie i garn, god mat och fantastiskt sällskap. Det enda som hade kunnat vara bättre var vädret. Jag ger helgen FEM GARNNYSTAN av fem möjliga i betyg.

Övning ger färdighet heter det ju, och efter X antal rutor kan jag säga att jag är rätt grym på just mormorsrutor faktiskt! Lilla plutten och storebror verkar hålla med (tysnad = medhåll).

Håller på med ytterligare ett mormorsruteprojekt som ska bli något annat litet. Jag älskar mormorsrutor av många anledningar. De är fruktansvärt roliga att göra, lätta, fina och så kan man ta tillvara på restgarner som annars inte skulle blivit så mycket med. Smart tillvaratagande av saker är något jag gillar skarpt!

Sissy`s magical ponycorn adventure

Ett helt fantastiskt litet spel gjort av en 5 årig tjej och hennes pappa, kolla in det Här.
Idèn och inspirationen att göra små ponycorns i garn kommer från min fantastiska karl som är en sucker för söta saker och spel. När han visade detta bedårande spel gick det verkligen inte att motstå...mååste virka...

Linda`s Ponycorn adventure!

48 rutor senare...

Då och då har jag stoppat ner ett nystan och virknål 3,5 i väskan för att mota spårvagnstristessen. Under några veckor var den på paus. Tills jag en dag stoppa ner nystanet i väskan igen och färdigställde pyttefilten.

Jag som alltid hävdad att jag hatar att virka får efter denna filt omvärdera hela mig själv. Ja lite som en livskris känns det allt! Varför är stolpar så nedrans kul att virka för?

Biten av virk-loppan är jag, hårt!

Kamerafodral

Jag har haft en vansinnigt intressant och tidskrävande emaljeringskurs i skolan, och som ett brev på posten kom förkylningen . Såklart.
Orken räcker inte till oavsett hur mycket jag sover är jag fortfarande förkyld.
Konstigt hur det där fungerar.

Men jag har förutom en jäkla massa emaljerande även knåpat ihop ett kamerafodral denna vecka.
Knappen är jag extremt nöjd med för den köpte jag på second hand i ett rör med massa knappar av samma sort. Kan inte låta bli att gilla 80 tals vibbarna av glad plast!

Randigt värre

Jag kan ju inte gärna låta bli att virka något svart/vitt. Hur skulle det gå?

Virkad fredagssynd

Två stycken runda grytlappar som ligger i ett ytterst hemligt paketet på väg till min pappa. 

Denna vecka har jag försökt ta mig över ett hinder, nämligen virkning. Oj vad jag har ogillat att virka förut. Men med hjälp av en bok jag fick av min svärmor är jag några steg närmare att förstå denna ädla konst.

Jag upptäckte även att det är vansinnigt praktiskt att virka när man pendlar. Mindre pinnar att hålla reda på och mindre "svängrums-krävande" när man sitter som en inklämd sardin på bussen.

Lyckan är stor när polletten trillar ner!

Mönstret är frihandat och gjort efter metoden Testa-dig-fram. Gjort med 3,5 nål och ett grovt bomullsblandgarn, Drops Cotton Light som köptes på min nya favoritgarnaffär här i Göteborg. (En stor del i favoritdelen är att de har prickiga påsar och att den ligger några hundra meter från min skola...)